Den intensiva debatten kring antagandet av Kinas ökända “996” arbetskultur—att arbeta från 09:00 till 21:00, sex dagar i veckan—rör upp känslor på den europeiska startup-scenen. Medan förespråkarna hävdar att strikta arbetstider kan öka konkurrenskraften mot teknikjättar från Kina och USA, motsätter sig många grundare och investerare i Europa detta. De betonar hållbar innovation, balans mellan arbete och fritid, samt mental hälsa framför glorifieringen av överarbete. Spänningen speglar en bredare kollision mellan kontrasterande entreprenöriella kulturer och regulatoriska landskap. Denna artikel utforskar exklusiva insikter från sju europeiska startup-grundare och riskkapitalister som ifrågasätter föreställningen att oändlig kämpa är vägen till framgång och erbjuder perspektiv på föränderliga arbetsnormer, finansieringsutmaningar och framtiden för Europas startup-ekosystem.

Europas avvisande av Kinas 996 arbetskultur: En förskjutning mot hållbart entreprenörskap

Under de senaste åren har “996” arbetskulturen—som har sitt ursprung i Kina och som exemplifieras av teknikjättar som Alibaba och TikTok—väckt uppseende världen över. Europeiska startups är allt mer röststarka mot att anta sådana krävande rutiner. Till skillnad från det hektiska tempot som uppmuntras i stora delar av Kinas tekniksektor, betonar europeiska grundare och investerare att entreprenörskap bör balansera intensitet med välbefinnande. 996-kulturen kräver en grym arbetsvecka på 72 timmar, vilket ofta leder till utbrändhet bland anställda och höga personalomsättningar, faktorer som de europeiska ekosystemen aktivt strävar efter att undvika.

En av anledningarna till att denna debatt har fått fart i Europa är trycket från vissa riskkapitalister som anser att längre arbetstider är nödvändiga för att kunna konkurrera globalt. Sebastian Becker från Redalpine har till exempel hävdat att de traditionella europeiska arbetgränserna är för restriktiva för att kunna konkurrera med de 60-70 timmars arbetsveckor som är vanliga i Silicon Valley eller Kina. Men många grundare svarar att sådan “hustle-porn” ignorerar värdet av smart och kreativt arbete och istället fetischiserar överarbete.

Faktum är att många europeiska startups prioriterar kvalitet och innovation utan att kompromissa med sina anställdas mentala hälsa. Till exempel insisterar Husmus medgrundare Sarah Wernér på att europeiska startups istället bör söka mer finansiering och bygga kraftfulla team, istället för att efterlikna Kinas giftiga arbetskultur. Utbrändhet orsakad av en “alltid på” mentalitet, argumenterar hon, leder till lägre retention och skadar tillväxt och innovation på lång sikt.

• Europas kulturella skillnader betonar balans mellan arbete och fritid och anställdas välbefinnande jämfört med Kinas aggressiva scheman.
• Entreprenörskap i Europa värderar hållbar innovation snarare än ren arbetsvolym.
• Balans mellan arbete och fritid erkänns som en kritisk drivkraft för kreativitet och långsiktig produktivitet.
• Grundare motstår tryck från vissa investerare som främjar normen om 996 arbets timmar, och förespråkar istället smartare arbete.

Det europeiska tillvägagångssättet stämmer också bättre överens med trender inom distansarbete som fått ökad betydelse efter pandemin, där flexibilitet och autonomi blivit mycket värderade. Grundare erkänner att modernt entreprenörskap inte motsvarar outtröttliga timmar utan snarare smart tillämpning av talang och teknik. De framhäver att distansfinansierare i SaaS-startups illustrerar hur framgångsrika modeller kan blomstra utan utmattade arbetsscheman.

Tryck från riskkapital och myten om hustlekultur i den europeiska startup-ekosystemet

Trots motståndet finns det fortsatt tryck från vissa investerare som förespråkar 996-inspirerade timmar för europeiska startups. Detta speglar en tro på att Europa måste öka intensiteten för att konkurrera med Silicon Valleys och Kinas meteoriskt framgång. Sebastian Beckers offentliga uttalanden som uppmanar den tyska förbundskanslern Friedrich Merz att höja de lagliga arbetstidsgränserna visar på detta tryck. Becker varnar för att de nuvarande 40-timmars arbetsveckorna inte kommer att låta europeiska startups överträffa sina globala konkurrenter.

Men flera investerare och entreprenörer avslöjar att sådana åsikter är föråldrade. Suranga Chandratillake från Balderton Capital betonar att Europas teknik-ekosystem är robust och stödjer flera decacorns—företag värda miljarder som Klarna och Revolut. Dessa framgångar visar att Europa kan innovativt utan att anta en 996-kultur. Vidare påpekar Chandratillake att fetischiseringen av överarbete är en myt som misslyckas med att förstå nyanserna i startup-livet, där intensiva arbetsperioder varvas med viktiga perioder av vila och reflektion.

Flera grundare rapporterar att denna besatthet av hustlekultur leder till oönskade konsekvenser:

• Hög personalomsättning på grund av utbrändhet och missnöje.
• Problem med regulatorisk efterlevnad, då arbetskulturen kolliderar med europeiska arbetsrättigheter.
• Svårigheter att attrahera mångfaldig talang, särskilt från yngre generationer som prioriterar välbefinnande.

Till exempel har Revoluts rapporterade problem, inklusive hög personalomsättning och regulatoriska hinder, kopplats av vissa grundare till deras intensiva kultur, vilket signalerar potentiella nackdelar med att anta 996. Revolut självt hävdar att de främjar en “högväxt, högpresterande miljö” medan de fokuserar på en samarbetsvillig och skalbar kultur, vilket återspeglar pågående ansträngningar att balansera produktivitet och välbefinnande.

Europeiska investerare och grundare noterar alltmer att vad deras ekosystem behöver inte är längre arbetstider utan mer aggressiv finansiering och förbättrat stöd för att jämna ut de globala spelplanerna. Dessa insikter förstärker idén att uthållighet ensam inte garanterar entreprenöriell framgång—hållbar tillväxt kräver välutrustade, friska team.

Balans mellan arbete och liv och kulturella värderingar: Varför europeiska startups anammar andra normer än Kina

En kärnorsak till att europeiska startups är försiktiga med 996-arbetsmodellen ligger i kontinentens djupt rotade kulturella och regulatoriska värderingar som betonar balans mellan arbete och liv. Till skillnad från Kinas obevekliga kämpande upprätthåller europeiska länder strikta arbetsregler, som begränsar maximala arbetstimmar och tvingar till betald ledighet. Dessa skydd speglar samhällets prioriteringar som fokuserar på mental hälsa, familjetid och personlig utveckling, faktorer som inte lätt låter sig förenas med en 996-möda.

Grundare som Noa Khamallah från Don’t Quit Ventures betonar att Europas främsta tech-framgångssagor—från Spotify till SAP—har uppnått globalt ledarskap genom att främja innovationskulturer som prioriterar välbefinnande snarare än överarbete. Hon nämner Silicon Valley’s Uber och Meta som varningshistorier på oreglerad “flytta snabbt och bryt saker” tillvägagångssätt som krockar med europeiska värderingar kring arbetarens rättigheter och hållbara metoder.

Vidare förstärker det offentliga sentimentet bland yngre generationer denna divergens. Millennials och Gen Z-anställda är mindre benägna att uthärda giftiga hustlekulturer och kräver mer flexibilitet och meningsfullt arbete. Jas Schembri-Stothart, grundare av Luna, en wellness-app, belyser hur giftigt överarbete avskräcker unga talanger från att gå in i eller stanna kvar i startups:

• Gen Z-anställda visar lägre tolerans för ständiga kämpa krav.
• Balans mellan arbete och liv är en avgörande faktor för att attrahera och behålla talang.
• Giftiga arbetskulturer leder till motvilja, högre omsättning och rykte skada.

Europeiska startups utnyttjar dessa värderingar för att bygga miljöer som vårdar kreativitet och långsiktig tillväxt. I kontrast till detta förvärrar Kinas 996-kultur ofta stress och minskar helhetsengagemanget hos anställda. Denna kulturella betoning på balans överensstämmer också med den växande globala rörelsen mot medvetenhet om mental hälsa på arbetsplatser, vilket förstärker Europas modell som mer anpassad till modernarbetskraftens behov.

Innovation, finansiering och den verkliga vägen till global startup-succes utanför 996

Europeiska startup-grundare betonar att nyckeln till att blomstra på den globala arenan inte är att öka personliga arbetstimmar utan genom bättre tillgång till finansiering, innovation och strategiskt stöd. Kontinentens teknikföretag har notoriskt halkat efter sina amerikanska och kinesiska motparter i tillväxtstadiefinansiering—som förlorat uppskattningsvis 375 miljarder dollar sedan 2015—vilket hindrar skala och konkurrenskraftig uthållighet.

Grundare som Sarah Wernér hävdar att kapitaltillgång gör det möjligt för startups att anställa tillräckligt med talang för att upprätthålla intensiva arbetsperioder utan att riskera utbrändhet, till skillnad från mindre, överarbetade team som kämpar för att hänga med. Den centrala utmaningen är således finansiell och strukturell snarare än individuell uthållighet.

Detta perspektiv återspeglas av Jas Schembri-Stothart, som betonar vikten av ett starkt ekosystem och uttalar att konkurrenter till amerikanska eller kinesiska företag kräver robust lokal support, talangpooler och investeringar. Många europeiska startups har framgångsrikt visat upp innovation utan 996 timmar, främjade av policys som stödjer distansarbete, flexibla villkor och hållbara tillväxtstrategier. Till exempel visar startups som nämns i rapporter såsom MUBI-unicorns värderingsfall hur strategiskt ekosystemstöd driver skala.

• Finansieringsbrister har hindrat europeiska startups från att växa och skala globalt.
• Tillgång till talang och kapital är viktigare än arbetade timmar för innovation och hållbarhet.
• Innovativa finansieringsmekanismer som riktar sig till tidiga och tillväxtstadier främjar ekosystemets motståndskraft.
• Distansarbete och teknik möjliggör effektivt samarbete bortom traditionella arbetstidsmodeller.

Innovatörer utnyttjar i allt högre grad nya trender såsom AI för att maximera effektiviteten, vilket Timothy Armoo från Fanbytes framhäver som nyckeln till att minska manuella arbetsbelastningar. Denna teknologiska fördel gör det möjligt för grundare att bibehålla konkurrenskraft utan att behöva förlita sig på 996 timmar. Dessutom kan startup-grundare lära av de misslyckanden och framgångar som dokumenteras i berättelser om uppgången och fallet av vissa AI-teknikbyggare, där kultur och finansiering spelar en avgörande roll i att forma resultaten.

Praktiska realiteter: Balans mellan ambition och välbefinnande i Europas startup-framtid

Medan de avvisar en strikt 996-etik, medger europeiska startup-grundare att det finns faser som kräver intensivt kämpande, särskilt i tidiga projekt. Bloom Money grundare Nina Mohanty påpekar att grundare ofta oavsiktligt anammar 996-liknande arbetsbelastningar under kritiska tillväxtfaser, drivet av passion och nödvändighet.

Jas Schembri-Stothart betonar vikten av val och ledarskap i att sätta gränser och särskilja mellan frivilligt intensivt arbete och påtvingade giftiga “alltid på” kulturer. Denna nyans är avgörande för att upprätthålla teamets moral och långsiktig produktivitet.

Vissa investerare varnar för att normalisering av 996-förväntningar riskerar att stänga ute briljanta grundare som värdesätter mental hälsa eller har omsorgsansvar. Dion McKenzie betonar hur sådana normer kan snedvrida riskkapitalet bortom inkluderande innovation, vilket äventyrar mångfald och hållbarhet i startup-ekosystemet.

• Intensiva kämpafaser är oundvikliga men behöver noggrant hanteras.
• Ledarskapsval definierar huruvida överarbete blir giftigt eller inspirerande.
• Mental hälsa påverkar alltmer finansieringsbeslut och talangattraktion.
• Inkludering och mångfald kräver flexibla normer bortom rigida 996-scheman.

Detta balanserade tillvägagångssätt harmoniserar ambition med mänskliga behov och underlättar europeiska startups som strävar efter att bilda motståndskraftiga ekosystem. Den pågående debatten om arbetskultur understryker vikten av att skräddarsy metoder till regionala värderingar samtidigt som man lär sig av globala exempel. För de som är intresserade av strategier för startup-framgång och ekosystem, ger en utforskning av hur AI låser upp unicornpotential insikter i att maximera innovation utan att kompromissa med hälsan.

Vanliga frågor om 996 arbetskultur i europeiska startups

• F: Vad är 996 arbetskultur?

  S: Det hänvisar till att arbeta från 09:00 till 21:00, sex dagar i veckan, totalt 72 timmar. Den har sitt ursprung i Kinas tekniksektor och syftar till att maximera produktiviteten, men orsakar ofta utbrändhet.

• F: Varför är Europas startup-scene motsträvig mot att anta 996?

  S: Eftersom europeiska kulturer och regler betonar balans mellan arbete och liv, mental hälsa och hållbar innovation, vilket står i konflikt med de intensiva kraven från 996.

• F: Hur påverkar finansiering europeiska startups i relation till arbetskultur?

  S: Bristen på aggressiv finansiering tvingar ofta små team att överarbeta för att konkurrera. Ökad investering hjälper till att bygga större, mer hållbara team utan att behöva förlita sig på 996-scheman.

• F: Finns det några fördelar med 996 enligt europeiska grundare?

  S: Vissa erkänt att tillfälliga intensiva arbetsfaser är nödvändiga men betonar att ständig överarbete skadar moral och produktivitet.

• F: Hur påverkar distansarbete och teknologi den europeiska startup-arbetskulturen?

  S: De möjliggör flexibla arbetstider och optimerad uppgiftsutförande, vilket minskar behovet av långa arbetsdagar som är typiska för 996 samtidigt som det stödjer innovation.